Nu är jag tillbaka på jobbet och självklart uppdateras då min lilla blogg! Jag skrev ett inlägg till min favvoinstruktör där jag skrev hur bra jag tyckte hon var, och vips hade 56 pers besökt min blogg, normalt är det kanske 20 efter att jag uppdaterat FB så det var ju trelvigt! Man kanske ska glutta runt och kommentera en massa bloggar för att få läsre.. Men de tär å andra sidan inte så viktigt! Det är för er som känner mig jag skriver, men sjävklart är det kul om det finns andra som tittar in då och då! Imorgon är det vägningsdag så imorgon natt får ni veta hur mkt jag gått ner denna vecka efter nästan 2 timmar träning om dagen! Spännande!
Skulle någon människa vilja träna med mig så kan ni boka in de passen som står nerskrivna på bilden nedan! Det må va mycket, men jag vill inte sluta när jag är så taggad som jag är nu! Jag tror aldrig jag varit så taggad som jag är den här gången! Jag skiter i att åka på semester under mina 3 lediga veckor, jag vill ägna tiden åt viktminskning och de 6 körlektioner jag har inbokat!

Idag var jag och daniela på Bodycombat! Otroligt duktig instruktör även där, kommer int eihåg vad hon hette, men hon påminde väldigt mkt om min chef! Instruktören höll också på med hockey så de 2 måste ju känna varann! Passet var exremt hårt, och mitt i allt la hon in en extra låt, som var på 7,5 min! Phhuääh! Men det gick och jag känner att kondisen blivit otroligt mkt bättre på bara en vecka!

Har även äntligen kommit ihåg att bränna min promenadskiva som ska invigas inatt! Kommer inte ihåg exakt vilka låtar jag la in, men de viktigaste ska jag dela med mig utav:

1. Serdar Ortac, Seytan
2. Nancy Ajram, Mashy Haddy
3. Serdar Ortac, Dansöz
4. Markollio & Linda Bentxing, Värsta schlagern
5. Amr Diab, ana leek

Det är min topp fem på motivationshöjjande låtar!!

Bjuder även på en bild när jag vägde ca 10 kg mindre än vad jag gör idag, och där var jag ok nöjd med min kropp, men ville självklart även då bli smalare! Så kommer det nog alltid vara...




Vi hörs!

...har jag nu kommit tillbaka efter min 40 minuters promenix! Jag måste verkligen bränna ihop en egen liten skiva med musik jag Vill lyssna på så det därmed blir lite roligare att powerwalka! Jag kan inte lyssna på Gaga og la la la för alltid! Börjar tröttna lite smått! Tänker mig en blanining av mina favorit- turk och arab låtar samt SCHLAGER! Den skivan skulle inte kunna bli bättre! NÄr jag bränt den kan ni få se hur listan blir! Går tyvärr inte att ha spotify där nere, ingen mottagning!

Bjuder på en ganska dålig bild på hur jag ser mig själv när jag vandrar!

lördag är jag ledig! Skulle eg varit ledig fredag - söndag men en kollega behövde ge bort några pass så jag tog fre och söndag! det funkar ändå ganska ok efterosm jag snart har semester! Det tråkiga med att bara va ledig en dag är att det blir så konstigt eftersom jag vaknar runt 15-tiden. Då har nästan hela dagen gått.. Men men! IMorgon blir det bodypump kl. 16 och Äntligen har Daniela kommit tillbaka till Sthlm så nu ska vi börja träna ihop!!!

Snart har habibi varit borta en vecka och det känns lite jobbigt att det är lite mer än en vecka kvar tills han kommer hem, men den som väntar på nåt got! Dock är det näst intill omöjligt att få tag på honom där då det är svårt att få samtalen att gå fram... Det blir han som får ringa och det blir dyyyrt!

Hoppas dock att han ser någon skillnad på min kropp när han kommer hem, så det är nästan värt att han är borta en vecka till!!!

Adios amigos! Hoppas ni drömmer sött!

Har precis kommit tillbaka efter en ordentlig 40-minuters powerwalk på lunchen! Idag märkte jag skillnad. Jag brukar alltid promenera och drar ibland upp tempot för att jogga lite, men med min dåliga kondis orkar jag aldrig de 5 ynka minuter jag försöker jogga MEN!!!!!!!! Idag klarade jag det, hade egentligen kunnat fortsätta lite, men ville inte trötta ut mig, och vill gärna klara det fler ggr innan jag utökar tiden! Sedan promenerade jag och joggade några korta stunder lite då och då bara för att svettas lite extra!

Det som är så skönt när man är helt själv är att man kan ha hur hög musik man vill (jag tror inte att det är någon i närheten som störs). Det finns ett par skivor därnere men bara en jag tycker är ok som det står pop på. Där finns ett 5tal låtar jag lyssnar på om och om igen. Den som spelas mest är Bad romance. Har aldirg riktigt fattat hur bra den låten är, men den är ju suverän! Självklart sjunger jag även med så gott det går och ibland kan jag även låssas att jag medverkar i en musikvideo där jag går på bandet och ser mig själv i den frostade rutan! Vilken stjärna!

Var även på Zumba idag med världens bästa instruktör - Magdalena Bibik heter hon. Hon har en otrolig utstrålning, peppar, är en otroligt suktig dansare själv och får tråkig träning att bli mindre tråkig. Jag vill fortfarande inte säga att träning är kul, men på hennes pass "funkar" det. Alla borde Zumba för henne.. Vilket alla typ gör också.. Hennes pass har hittills varit fullla när jag gått!

Igår klippte jag ju mitt eget hår också! Fick ett akut infall att jag måste klippa håret, men kunde inte hitta någon tid att komma iväg till frissan, och får jag för mig nåt måste det fixas omgående - därför tog jag saken i egna händer! Det ser redan otroligt mkt fräshare ut, men fortfarande inte friskt, så som det skulle kunna se ut. Men en sak i taget! Tänker inte klippa mig kort!

Vad tycker ni? Kan man ha utsläppt hår nu?? (har nämligen i ca 1 års tid haft håret i en knut på huvudet och diadem för att gömma svintot)

Hola!

Jag har redan gått ner 3 kg! Nog att det brukar gå fort i början, men det brukar oftast gå fort om man inte "hållt på" på väldigt länge!! Jag skulle ju gå ner 3 kg på 2 veckor, men verkar ha gjort det nu på 4 dgr! Förutspår dock att det förmodligen går lite trögare nu, men det är ok!

Har tränat Zumba, bodycombat och aerobics samt promenerat på bandet på jobbet! Jag ska fortsätta i samma anda även om jag är trött! Det är svårt att få ihop dagarna med tillräcklig sömn nu när jag jobbar så mycket, men jag e ledig mellan 8-28 aug, då kan jag sova men sedan när jag börjar jobba igen blir det inte alls lika mkt jobb.. Den här månaden jobbar jag 232 hr så det är ganska mkt mer än en normal månad! Den största utmaningen har nästan varit att inte sitta och trycka i mig en massa godsaker! Det var väl förmodligen det som gjorde att jag gick upp 3-4 kg i början, i kombination med att jag bara satt ner hela tiden! Nu är det som sagt ändring på det och min dröm skulle va att jag går ner lika fort de resterande 20 kg jag vill ner! Eller helst, 25 kg!

Första dagen utan habibi har gått bra! Jag har itne ens varit hemma! Vaknade kl 14, åkte ganska omgående till skäris för att köpa sakerna till min receptbok för att sedan fortsätta mot liljeholmen och träningen! och här sitter man nu på jobbet och gör inte alls särskilt mkt!

Habibi är nu i tryggt förvar, hemma hos sin familj med sina nära och kära! Det gör mig glad!

Nu stoppar jag här, och passar på att än en gång gratulera Amanda Malm som jag mailade lite med idag! En gammal elev till mig från guideskolan som e gravid och snart ska föda! Härligt!

Tja!

Somsagt, på söndag drar jag igång!

Jag vill även påminna er alla om ringförbudet! Det är aldrig tillåtet att ringa mig innan kl 16.00, varesig jag jobbar eller inte! Bara så ni vet!

Vi hörs!!

Ja, ingen har väl missat vad som hänt i Norge under måndagen.. Har suttit och följt norsk tvs bevakning nu i ca 5 timmar och hört allt 5 ggr om och sett en massa presskonferenser.. Sjuka jävla människa.
Såhär ser han ut:

Idag har jag inget speciellt att skriva om.. Inget har hänt under dagen - eller joo!!!

när jag kom hem igår hade Habibi möblerat om i vardagsrummet som jag bett om i en vecka! Han hade grovstädat vardagsrummet och möblerat om, superfint blev det! E han inte fantastisk?
Desutom, när jag vaknade hade han fyllt den största plastbunken och gjort en gigantisk fruktsallad! Har precis bjudit mina kollegor på den och trots att alla tagit 2 portioner var finns det ganska mycket kvar! Finis! Feedern, som jag har börjat kalla honom eftersom han gjort mina matlådor varje dag, hade även gjort tacos till mig så snart är det dags att äta lite tacos!!

Det gör mig ont att han åker iväg på söndag, det må låta fånigt, men 2 veckor e en ganska lång tid och så länge har vi aldrig varit borta fårn varandra.. Tur att jag jobbar ganska mkt!
Men självklart är jag glad att han ska få träfa sin familj, dessutom är han där under första veckan av ramadan så det blir även väldigt mysigt och speciellt för honom! Det är han värd!

well, sån är det!

Hörs!

Det finns två personer i mitt liv som jag träffar alldeles för sällan, men som jag älskar högre än något annat (Habibi också såklart), dessa är de 2 som sett mig i mitt liv varje dag sedan jag föddes… Jag skiter i om jag nu kommer outa mitt liv, ni är ändå bara 5 som läst min blogg – men jag vill tillägna detta blogg inlägg till min far och bror för att för världen tala om hur mycket jag älskar dem och alltid kommer att göra det. Texten vänder sig mot min far!

 Har precis sett en otroligt stark och tung film med Robert De Niro. Jag trodde det skulle vara en komedi, men det var så långt ifrån en komedi man kan komma – ett riktigt drama. I många delar kände jag igen mig och någonstans under filmens gång insåg jag hur viktig familjen är för mig. Ibland avundas jag Habibis syn på familj och tycker det är märkligt hur lite vi bryr oss om våra föräldrar idag.. I Egypten är familjen allt allt allt.. Det finns inga ålderdomshem där inte, man anser att föräldrarna torkar våra rumpor när vi är små – därmed är det vår plikt att göra det för dem när dem är gamla – Jag håller verkligen med,

Idag är alla så fruktansvärt upptagna av sina egna liv att man nästan glömmer bort att träffa sina föräldrar och syskon och istället prioriterar annat. Under ett liv gör vi så många olika val, vissa som sårar och vissa som glädjer – man kan inte göra alla lyckliga jämt men man kan göra det ibland. Det har tagit mig nästan 10 år att inse detta.

Som ni alla vet gick min mamma bort september -94. Det kom helt oväntat och allt som varit, den man var - allt man var, var som bortblåst. Jag var 8 år, min bror 10. Pappa stod nu med ansvaret för 2 barn, helt ensam.

För oss gjorde han allt. Man ser inte sådant som barn och det är det jag på något vis sörjer. Att man inte förstod bättre, att man inte tackade för allt han medvetet gjorde för att ge oss det bästa livet vi kunde få.

Jag minns väldigt tydligt när jag gick i femman. Vi var på klassresa i Helsingborg och skulle ta färjan över till Köpenhamn för att gå på tivoli. Jag minns hur rädd jag var, men kommer inte ihåg vem jag sa detta till. Jag minns bara att när jag vaknade nästa morgon var min Pappa helt plötsligt också i Helsingborg. Han skulle åka med mig på båten över till Köpenhamn för att jag förmodligen inte vågat följa med annars. Han hade kört ner under natten för min skull. Jag minns inte om jag tackade honom för detta, om inte, Tack pappa.

Han spenderade aldrig mer pengar på sig själv än vad han max behövde till nödvändigheter, vi fick i princip allt vi ville ha. Idag tror jag mig förstå att han inte ville att vi skulle ”lida” mer än nödvändigt för att vi hade mist en förälder. Vi åkte på solsemester varje år – och hade mage att gråta för att vi en gång bodde på ett hotell utan pool.. Hur otacksamt känns inte det idag? Det finns många familjer som inte har råd att åka iväg på solsemester varje år, eller tom aldrig har råd men det såg vår pappa till att vi hade råd med då det var något vi alla älskade att göra. Han åkte aldrig iväg på semestrar med sina vänner förns vi blev stora. Han unnade sig väldigt lite och offrade väldigt mycket av sitt eget liv för att vara den underbara pappa som han ännu är.

När jag var tonåring träffade pappa en ny kvinna. Ibland önskar jag att de träffats nu, när jag är äldre och förstår så mycket bättre. Ibland var det lite kalabalik hemma och än idag irriterar det mig att jag inte kunde låta min pappa få vara lycklig. Jag hade kunnat göra det enklare för honom även om det hade betytt att jag svalt min stolthet en aning, och med handen på hjärtat hade det idag inte varit några problem. Så mycket han gav till oss och offrade för oss fram tills jag var ca 15 så tycker jag att jag borde förstått bättre, men det är lätt att vara efterklok.

Den här filmen, Everybody´s fine, väckte verkligen många känslor i mig och jag satt och grät i flera minuter under filmens gång..

Ibland blir jag sugen på att köpa radhus när det senare blir aktuellt med barn. Då har jag tänkt att jag vill ha ett hus för att barnen ska kunna leka på gräsmattan om sommaren, ha en liten plastpool de kan plaska i och ha mysiga grillkvällar på altanen. Efter att jag sett den här filmen ser jag en annan bild framför mig. Jag vill nu ha ett hus att fira jul tillsammans med familjen i. Pappa, Ak, Jeppe, Ida, bror och hans framtida fru och barn samt jag och Habibi med våra framtida barn. Jag vill att pappa ska komma dit, slå sig ner i någon mysig fåtölj, en whisky i handen och bara njuta. Jag fixar kalaset! Kanske blir det dock han som får gå och handla tidningen någon gång runt 17-tiden men sedan är det upp till mig att ge tillbaka för allt han alltid gjort för oss!

Som sagt, ibland väljer människor att fatta beslut och göra val som påverkar andra både positivt och negativt – men alla är vi olika och detta måste förstås, respekteras och accepteras!

Jag älskar min pappa för all tid och alltid!