18:30:52
Jag hatar att inte få som jag vill!!
Nu har jag kört bil till jobbet 2 dagar i rad och det är så skönt att kunna spara 1,5 timma / dag när jag har så få lediga timmar de dagar jag jobbar.. Åker jag kommunalt har jag en timma på morgonen och 15 minuter på kvällen hemma innan jag borde sova för att få 8 timmars sömn.. Det e inte ok! Men min älskade bebis, min bil (som ännu inte fått ett namn, eller den heter kanske "min bebis") ger mig mer tid hemma och det är det så värt!!! Dock är jag ju som jag nämnt tidigare rädd när jag kör på främmande mark, men jag måste ju göra det, jag har inget val.. Jag kan ju inte låta bli att köra för att jag är rädd, för jag bli ju inte mindre rädd bara för att jag låter bilen stå hemma? Jag måste ju ge mig ut, uppleva stressiga situationer, riskera mitt liv (?!) (det känns verkligen som att jag gör det när jag sätter mig i bilen ibland) för att så småningom bli säkrare och en bättre bilförare.. Imorse, trots att klockan bara var 6, var det mkt trafik, det regnade på ganska bra, var mörkt och en massa äckliga lastbilar och långtradare (as äckligt) så hade jag inget annat val än att bara sitta kvar i bilen och lita på mig själv.. Och det gick ju faktiskt bra! Och nog att jag jobbar i stan och inte vil köra i stan, men från avfarten tar det mig 2 minuter att komma till parkeringen så jag behöver inte ens hålla på och "Joksa" i stadstrafiken så jag ska öva på den här streckan nu ett tag, så gott det går!
Igår när jag svängde av i hallunda tänkte jag verkligen, tack gode gud, jag överlevde idag! haha! Konstig känsla! Inte för att det var så värst jobbigt på ägen hem, det var ganska lugn trafik och motorväg hela vägen, men jag känner trots det alltid en oro! Nån som vill åka med mig?! :)
Imorgon jobbar jag mitt sista pass av 5. normalt på min tjänst jobbar vi aldrig mer än 3 dgr i rad eftersom vi jobbar 12 hr i streck utan en timmas rast. Självklart får vi äta lunch (vid skrivbordet) och ta små rökapauser men vi får inte lämna arbetsplatsen. Eftersom det blir ganska många timmar måste vi var tredje månad ha en 3 veckors ledighet eftersom vi annars kommer upp i för många arbetade timmar/år.
Det schema vi har kallas för malmöschema. Vi är 5 pers som har det här passet vilket betyder att 2 alltid jobbar dag pass (var och en för sig) och 2 jobbar natt. Jag är en liten filur som hoppar emellan passen. Jag tar det passet som den som har 3 veckors ledighet normalt har. Det betyder att jag alltid kommer att jobba; 6 veckor dag, 6 veckor natt och sedan 3 veckor ledig! Och det passar mig perfekt! Dessutom lär jag känna alla medarbetare som inte sitte rpå just vår tjänst utan som jobbar med andra saker och det känns bra!
Just nu håller jag även på att lära mig deras jobb så att jag ska bli en ännu bättre medarbetare hos mitt företag! Nog att jag kan vara lite lat ibland, men det känns kul och utvecklande att försöka mig på detta. Dessutom är det ett ganska tekniskt arbete, så helt plöstligt kanske jag blir duktig på lite teknik! Det vore väl ballt? Jag blir så impad på de andra tjejerna som jobbar här som är så duktiga med tekniken här! Killarna ser jag som självklart kunniga, men när det är damer blir jag mäkta impad!
Tillsist kan jag också tillägga att jag trivs otroligt bra här! Normalt sett brukar jag tröttna på mina jobb väldigt fort. Jag brukar kunna hålla ut relativt länge, men efter 3 månaders-strecket brukar jag alltid känna att jag börjar tröttna... Sedan kör jag bara på och härdar ut. Men så är det inte här! Jag tycker det är trevligt, utmanande (allra helst nu när jag lär upp mig så att jag även kan titulera mig; larmoperatör), givande och ibland är det tillochmed mysigt här! Ja ni hör! Det är sant, Therese säger det här och hon passerade 3månaders-strecket för en hel månad sedan! Och det blir bara bättre och bättre! Dessutom har jag min bästa chef hittills! Och ännu bättre blev hon efte rjag hört om ett utbrott D:s chef hade fått när hon sjukanmält sig.. Pucko!
Nu slutar jag om en halvtimma! Ska blir skönt!Jag längtar tills imorgon eftersom jag vet att jag sen får va ledig!!
Vi hörs imorgon kanske! NU skrev jag ganska långt för att kunna mätta er hunger för ett par dagar! Ni har väl inte ens orkat läsa ända ner hit! Om ni har det, ja då kan ni kanske skriva en lite kommentar om allt ni precis läst!!
hejpa!
14:29:44
Det e nog ganska kul egentligen!
Det här med bloggen.. egentligen skulle man vara lite bättre på att skriva här. Jag är ingen person som skulle kunna få för mig att sitta o skriva dagbok hemma... Men genom bloggen, även om det bara skulle bli 50 inlägg så är det någonting som alltid kommer kunna finnas kvar om jag skulle önska det.. Dvs att mina barn kommer kunna läsa vad mamma gjorde när hon var 25! E inte det lite ballt.. Att dom sedan tror att mitt liv bara e habibi, körkort och sjuk viktminsking är en annan femma! Man får mixa det lite bättre!
Jag kom in på passet igår, jag behövde inte smita in!
Idag är det piloxing som gäller.. Jag är jätte trött idag och skulle önska att jag slapp träna, men det kan jag inte... Jag får inte låta latheten ta över, jag får inte...! Dessutom e jag faktiskt ledig imorgon så det är ok att va trött när jag kommer hem!
På jobbet har vi ganska nyligen fått nya ägare! De kommer på besök idag så idag är alla fint klädda i samma piké! Trevligt!! Känns nästan som att jag har utflyktuniformen på - fast i en annan färg!
Här har jag visserligen ingen piké på mig, här observerade jag bara hur utflykten skulle gå till, men jag älskar bilden! Tycker den är otrolig! Där sitter jag i en pyramid! Ballt! ( jag tycker dessutom att jag ser ganska smal ut för att vara jag!
16:23:11
Träning!
Nu har jag börjat komma igång lite med träningen igen! Det blev ju att jag inte tränade på 2 veckor med tanke på allt skit med körkortet. Men i lördags var jag på Zumba för underbara Magdalena Bibik (som vanligt) och igår körde jag zumba igen men för en tjej som hette Nilo tror jag, i Kungens Kurva. Hon va också väldigt bra, men det ska krävas mycket för att bli bättre än Bibik. Idag jobbar jag till 19 och ska förhoppningsvis gå på BibikZumba kl. 20, men jag står på väntelistan... Jag hoppas jag kommer in, jag e nr 5. Problemet med hennes klasser är att de oftast e fullbokade, så e man inte på sin vakt och bokar 2 veckor innan själva passet är det svårt att komma in. Så jag får helt enkel hålla tummarna för att jag kommer in, annars smiter jag in.
Egentligen tycker jag inte att Zumba är jättekul, men är det bra musik - då blir det kul. Jag tycker om låtar man känner igen, när det inte bara är latinamerikanska låtar (som det väl egentligen ska va på ett zumba pass) och när det är precis lagomhårt.. Vissa Zumbapass kan ibland kännas lite lätta, trotts att man tar ut sig så mkt man kan - men ibland blir det precis lagom hårt, precis så hårt att man nästan når "spy-gränsen" men ändå aldrig kommer dit. Då är det som bäst. Vikten e fortf oförändrad, men jag får väl vara glad att jag inte gått upp på de här 2 veckorna heller, jag har inte varit särskilt diciplinerad under de 2 v jag inte tränade.
Igår var jag o Habibi på bio somsagt och såg Apornas Planet (tror den hette så). Jag valde att se den eftersom det är en Habibifilm, jag trodde jag skulle dö av tristess innan vi ens kom in i salongen, men kors i taket. Jag hade fel. Tycker faktiskt att filmen va helt ok, och tyckte tom att apan Cesar var söt...!
efter filmen frågade Habibi om man kunde ha en apa som husdjur, men bara en liten apa, ingen chimpans. Vi googlade det och fick reda på att man inte fick det.. Trist. Jag hade faktiskt kunna tänkt mig en apa!
Ja, jag har ju inte så mkt bilder på den här datorn så jag får ta det hag har! Här kommer en liten bild på mig där det ser ut som att jag tror mig, ni får tro vad ni vill! :)
12:08:15
Jag + körkort = Sant... Men det kan man inte tro när det regnar...!
Jag vet! As sopigt att jag inte skrivit på länge, vad sägs om at göra ett nytt försök! Nu ska jag jobba ganska mycket, e ledig ons torsdag, men annars jobbar jag idag, imorgon, fre, lör, sön, mån, tis, så det blir kanske lite tid över till bloggen! Men för att stilla er hunger tänkte jag faktiskt slänga in lite bilder för ovanlighetens skull!
Det har säkert inte undgått någon som har mig på fejjan att jag tagit körkort? En helt otrolig känsla måste jag säga! Klarade både teorin och uppkörningen på första försöket. Dock hade jag lite svårt att förstå att jag faktiskt klarade uppkörningen.. jag gjorde en del fel jag trodde man absolut inte fick göra - körde bla 59 på 50 väg. Visserligen var det ganska snart innan ett 70 märke, men det ska tydligen va helt förbjudet, men icke! Det gick bra ändå!
Det var en lång resa, och en dyr historia det här med körkortet men nu i efterhand var det så jäkla värt det!
Toerin avklarad - 
Uppkörning avklarad, och allt detta ledde tillslut till;
E det inte underbart?! Fick dessutom en riktigt tjusig bukett utav pappa, AK, jeppe och ida! 
Tack för det!
När man har körkort vill man ju gärna köra bil också, så självklart fick man införskaffa sig en sådan med! Det blev en liten Toyota Aygo!
Jag är fortfarande väldigt rädd utav mig när jag kör, men man måste ta tjuren vid hornen. Jag är trött på att vara rädd för trafiken och det känns som att "att köra" är min enda räddning i slutändan. Jaf går väl va lite rädd då... Igår var vi på bio på Heron City. Det var helt ok väder påväg dit, men HEM..... Det regnade mer än någonsin under 5 minuter och jag var så otroligt rädd - Habibi var nog också det även om han sa att han inte var det..
Jag såg inte vägen pga allt vatten, det var kolsvart ute, visste inte hur jag skulle köra hem så jag försökte kolla skyltarna samtidigt som all annan panik höll på att störa... Men efter ca 5 min somsagt avtog regnandet och det blev bara Vanligt regn, då gick det finemang! Nån som vill åka med mig nu?! :)
Jag uppdaterar snart igen, eftersom det här fokuserade så pass mkt på mitt körkort kommer under dagen ett nytt imnlägg med lite annan allmän fakta ur mitt liv!
17:30:01
100 år sedan!
Har ni saknat mig?
Nu är jag tillbaka!! Jag har jobbat nästan en vecka nu sedan jag kom tillbaka från semestern och nu har jag lite tid över till att blogga! Med andra ord så är det verkligen som natt och dag det här med att jobba, ja, natt och dag! Från att ha INGET att göra, har jag helt plötsligt massor att göra! Det är inte bara samtal jag gör som kommer in utan jag har spenderat många timmar till att lära mig fakturera och även åt att skriva en lathund för att kunna dela med mig att mina nya kunskaper!! Det har tagit tid, men nu e det klart! Jag älskar ju att sitta och fibbla med sånt!
Nu undrar ni säkert hur det gått med vikten?Oförändrat svarar jag då! Inte ett skit har hänt. Dock syns det på mig nu, i vart fall när jag e naken - så det syns kanske inte så mkt för er som bara ser mig med kläder! Som fetto vet man ju hur man ska försöka dölja delar av fettet, och sådant jag försökt dölja är sådant som faktiskt blivit mindre, habibi instämmer!
Det enda jag gjorde på min semester var att träna, ha körlektioner och plugga teori. Detta var mitt livs sämsta semester... Min plan var ju att kanske åka iväg på en sista minuten i början, men fixar jag körkortet och går ner lite mer i vikt, så kan jag istället fokusera på en semester i november.. Habibi kommer ju förmodligen inte kunna åka, men jag e ledig 5 dagar i rad i slutet på oktober, så i värsta fall får vi väl boka en resa reguljärt, som tar oss till solen, och ha en 4 dagars semester i solsken! Men det återstår att se!!
Det var underbart att få hem habibi från egypten igen.. Dock gjorde han ju ramadan under hela augusti så vi kunde inte göra så mkt kul ihop... Visst, man kan (tro det eller ej) göra annat kul än att äta osv men jag tyckte inte det kändes snällt att bege sig ut på äventyr där man blir extra törstig eller hungrig... Nu är ramadan dock över och nu kan vi äta normalt igen! Jag tror kanske att det var det som gjorde att jag inte gick ner så mkt i vikt eftersom vi alltid åt så sent...
Körkortesresan börjar också sakta men säkert närma sig sitt slut.. I mitten på sept har jag min uppkörning.. Jag tror inte att jag kommer klara min första uppkörning, jag känner mig själv, känner mina nerver och dom jobbar inte med mig i sådana situationer... Nerverna sviker oftast när jag behöver dom som bäst. Många försöker säga åt mig att tänka possitivt, men tänker jag possitivt, följer min otroliga längtan med, jag gläds redan innan jag ens får skiten - och sen står jag där. Utan. Det tycker jag inte om. Nog att jag oftast e en ganska possitiv människa, men i sånahär lägen blir det inte bra. Så funkar jag!
Men jag klarade teorin, om det undgått någon! Jag var väldigt nervös... Fick samma sal som förra gången, 2008. Då klarade jag det, sal 3, plats 13. 3 och 13 har varit mina favoritsiffror så länge jag kan minnas. Habibi fyller år 03-13. Ödet? Innan man fick slå sig ner och påbörja provet skulle man få en plats tilldelad sig. Jag frågade om jag kunde få nr 13, och det fick jag! Kanske är det därför jag klarade det?
Det kommer dessvärre ingen bild i det här inlägget, men nu har ni läst länge nog! Tänkte bara komma med en update så ni hänger med! Den här veckan blev träningen lidande pga teoriplugget! Men nästa vecka är det nya tag som gäller!
Nu jobbar jag lördag och söndag! 7-19!! Den här veckan kommer jag komma upp i 73 hr! Men nästa vecka blir det bara 24 hr! Skönt!!
Vi hörs snart igen!!
Och föresten, som jag sagt så många gånger förr! Kan ni inte kommentera?! Det e så kul med kommentarer!!
P&K
